Håll tummarna!

Mitt manus ligger uppe för diskussion på ett förlag som jag verkligen önskar hamna hos just nu. Jag vet att det är tufft, fruktansvärt tufft, men jag brinner för den och vill inget hellre än fortsätta jobba hårt för den! Jag vet också att jag har en produkt som ligger i tiden, att jag har mediavana och annat sånt som också spelar in för en lyckad lansering. Så håll tummarna riktigt riktigt hårt de kommande dagarna! Om det finns en chans på miljonen så finns det ju en chans. Det är min tur nu!

De, dem eller dom

Härom dagen var det "Grammatikdagen". Några dagar försenat, men bättre sent än aldrig, tänkte jag därför skriva några tips kring att hålla rätt på när det ska vara "de" och när det ska vara "dem". Detta är ett ganska nytt fel och jag har svårt att riktigt begripa varför det har uppkommit. Några säger att det är en så kallad överkompensation, alltså att den som säger "dom" skriver "dem" när det ska vara "fint" oavsett om det borde varit "de". Det kan kanske delvis vara en orsak, men det är inte hela problemet. Dels har jag sett minst lika många fel åt andra hållet, alltså "de" där det borde stått "dem". Dels har jag själv alltid sagt "dom" i tal, men aldrig haft svårt att välja ord i skrift. Jag tror att det är något i svenskaundervisningen som dessvärre har fallit bort. Som tur är kan man enkelt göra ett litet test för att komma fram till rätt ord, så även om det alltså känns svårt att gå på ren känsla så behöver det inte bli fel, bara man är villig att försöka göra rätt.

Några anser att det är bättre att skriva "dom" än att göra fel på "de" och "dem". Jag håller inte med. Det är så enkelt att testa vilket det ska vara och vi ska inte urlaka vårt språk. För dig som till exempel söker jobb fungerar det inte att komma med "dom" i sitt personliga brev, då får du inte jobbet! Visst kan en författare använda "dom" i direkt anföring (när någon pratar i en berättelse), men inte ens där är jag förtjust i det. Om det passar en karaktär att säga "dom" kommer vår hjärna kommer att utläsa ordet som "dom", men står det däremot "dom" kommer läsaren förmodligen att stanna till inför det ovana ordet. Tittar man på såna författare som anses vara duktiga skribenter av vår tid så är det nästan ingen som använder "dom" ens i dialoger.

Det viktigaste när man läser, oavsett om det är jobbansökningar eller skönlitteratur, är ju att man kan läsa på med flyt, och det får man bara om skribenten har använt riktig svenska. För den som fortfarande inte är övertygad kan jag lägga till att ett korrekt språk är betydligt enklare för såna läsare som inte har svenska som modersmål eller som har läs- och skrivsvårigheter. Att skriva riktigt är alltså inte bara bra för din egen del, utan en service du bör ge dina läsare!

Så här enkelt är det dock att hålla rätt på "de" och "dem" om språkkänslan sviktar:
Byt ut "de" mot "du" och "dem" mot "dig". Tänk att det är två bokstäver i de/du och tre i dem/dig, som minnesregel. Det heter alltså:
Jämför Du åkte skidor och Dig åkte skidor. Här måste det alltså vara De åkte skidor!
Eller:
Jämför Så roligt för dig och Så roligt för du. Här är Så roligt för dem det rätta.
Testa alltså med den här lilla regeln vid minsta tvekan. Ju mer du testar, desto enklare kommer du att hitta rätt ord helt automatiskt när din språkkänsla vaknar.

Lycka till!

PS: Det finns tillfällen när både "de" och "dem" kan användas, så om både "du" och "dig" verkar passa är det förmodligen en sådan konstruktion. Känner du dig det minsta tveksam kan du ju alltid skriva om meningen så att bara en variant funkar.