Jag vet inte vad den ska heta än, men nu är jobbet med boken om Dave Lepard definitivt igång. Jag gör jobbet ihop med Davids mamma Lisbeth. Dave som var grundare, sångare, gitarrist och låtskrivare i gruppen Crashdiet. Gruppen som återigen satte Sverige på rock-kartan genom att ta tillbaka sleazerocken från 80-talet, fast på ett nytt sätt som passar in i dag. Men precis när karriären var på väg att lyfta orkade inte David längre. Den 20 januari, för snart sex år sedan, tog han sitt liv, ensam och deppad. Kvar blev ett stort "Varför?" från både familj, vänner och fans.
Jag läser in mig på Lisbeths material, vi har pratat om upplägg och annat praktiskt. Det är givetvis bara en start, men någonstans börjar alltid en resa. Vi tror på det här båda två, det är en viktig bok, både för fansen som länge har skrivit och frågat Lisbeth om hennes rockstjärneson, men även för alla de föräldrar som mist ett barn, även om inte alla hade fans över hela världen. "Han finns så länge vi inte glömmer honom" säger Lisbeth och den här boken hoppas jag bara ska göra att fler vill höra hans musik och förstå. Det är en ära för mig att få vara med i projektet och jag hoppas innerligt att någon förläggare kommer att inse värdet av den här boken. Min förhoppning är att den både kommer att hjälpa fansen att förstå och andra förlädrar att inse att man överlever även om det är oerhört svårt, men givetvis också att den kommer att hjälpa Lisbeth själv! Snart sex år senare är såren långt från läkta.
I förlängningen hoppas jag alltså hinna få ut två böcker under 2012, både den tidigare nästan färdiga "Ghosts, Drugs & Rock n'Roll" som är skönlitterär, men också Davids bok, eller vad den nu ska heta. Jag hoppas att ni som läser den här bloggen vill vara med på resan in i 2012. Gott nytt år med rock i litteraturen!
fredag 30 december 2011
onsdag 7 december 2011
Mer radio!
Den 20 december klockan 18.30 är det dags att höra på radio igen. Då ska jag vara med i Rocksoffan. För er som vill höra genom webben: gå in på www.rocksoffan.se och lyssna. (Givetvis ska ni höra på kanalen även när jag inte är med!)
Höger-vänster-om: skriv!
Skrivtips:
Läste en allmän fråga om skrivande och flow i dag. Det låter ju enkelt att säga att man ska sätta sig ner och skriva och så kommer det. Jag tror inte det är så lätt, utan att det kräver träning. Som tur är tror jag att jag har en del tips för att utföra just den träningen och det ska jag dela med mig av här nedan.
Även om vi skriver med vänster hjärnhalva som har språket, så är det höger som har flow. Flow är ju att hamna i en helhet. Jag kan jämföra med att rida, vilket jag har gjort mycket. Om man ska rida i en cirkel, något som kallas för en volt på ryttarspråk, så går det inte att tänka "Nu ska jag först styra in hästen lite, sen måste jag forma den så att den böjer sig i innersidan och följer volten med kroppen, sätta mig på mitt inre sittben för att visa vägen och just det, när vi kommit halvvägs brukar hästen se sig själv i spegeln i ridhuset och bli rädd, så jag måste parera det innan det händer också..." Innan alla dessa tankar har hunnit bli handling har hästen redan skyggat för spegeln och volten blev ett ägg istället för en rund cirkel. Om man annars bara "gör", alltså låter höger hjärnhalva ta över, så sätter den ihop skeendet till en helhet och låter allt hända samtidigt.
Detta kan ju verka vara en sak när man ska utföra något fysiskt, som att rida på en cirkel, eftersom denna handling inte kräver några ord och helheten kan få ta över. Men hur omsätter man det till skrivande? Jag försökte att medvetet avbryta mig själv när jag kom i flow för att känna efter vad det var som hände och i stort sett varje gång märkte jag att när jag är i flow så spelas handlingen i det jag skriver upp som en film i mitt huvud. Filmen går i den takt mina fingrar hinner skriva (jag kan skrivmaskingssättning för händerna, så jag skriver ganska snabbt). Det kräver dock att jag släpper alla tankar på stavning, tangentbordsmissar, exakt meningsbyggnad och grammatik. Visserligen har jag såpass lång erfarenhet av språk att jag har en hel del av detta gratis, men jag får ändå gå tillbaka och kolla vad jag har skrivit sen när flowet tar slut.
När stunden av flow är över, försök inte tvinga fram mer, utan acceptera att det är slut. Nu är det istället dags för att backa, läsa, rätta och justera. Ibland kommer flowet tillbaka, ibland inte. Ju mer man skriver, desto mer kan man mana fram det på beställning. För den som inte är lika van kan det hjälpa att se till att man inte blir störd, som att stänga av ljudet på telefonen, stänga av e-posten, twitter osv, säga till familjen att inte störa, eller stänga in husdjur som kräver uppmärksamhet (medan en sovande katt i knät givetvis kan vara bra istället). Det finns också yttre hjälpmedel, till exempel en skiva med ljud som hjälper hjärnan att komma in i meditativa hjärnvågor hjälpa. Såna ljud ska bidra till thetavågor, som alltså är ett meditativt tillstånd (brukar ligga invävda i vissa meditationsskivor, men kolla att ljudet verkligen är med, vilken meditation som helst duger inte, rena thetavågsljud låter som mycket snabba knackningar). Precis som den som tränar meditation kan man alltså träna sig på att hamna i flow.
Läste en allmän fråga om skrivande och flow i dag. Det låter ju enkelt att säga att man ska sätta sig ner och skriva och så kommer det. Jag tror inte det är så lätt, utan att det kräver träning. Som tur är tror jag att jag har en del tips för att utföra just den träningen och det ska jag dela med mig av här nedan.
Även om vi skriver med vänster hjärnhalva som har språket, så är det höger som har flow. Flow är ju att hamna i en helhet. Jag kan jämföra med att rida, vilket jag har gjort mycket. Om man ska rida i en cirkel, något som kallas för en volt på ryttarspråk, så går det inte att tänka "Nu ska jag först styra in hästen lite, sen måste jag forma den så att den böjer sig i innersidan och följer volten med kroppen, sätta mig på mitt inre sittben för att visa vägen och just det, när vi kommit halvvägs brukar hästen se sig själv i spegeln i ridhuset och bli rädd, så jag måste parera det innan det händer också..." Innan alla dessa tankar har hunnit bli handling har hästen redan skyggat för spegeln och volten blev ett ägg istället för en rund cirkel. Om man annars bara "gör", alltså låter höger hjärnhalva ta över, så sätter den ihop skeendet till en helhet och låter allt hända samtidigt.
Detta kan ju verka vara en sak när man ska utföra något fysiskt, som att rida på en cirkel, eftersom denna handling inte kräver några ord och helheten kan få ta över. Men hur omsätter man det till skrivande? Jag försökte att medvetet avbryta mig själv när jag kom i flow för att känna efter vad det var som hände och i stort sett varje gång märkte jag att när jag är i flow så spelas handlingen i det jag skriver upp som en film i mitt huvud. Filmen går i den takt mina fingrar hinner skriva (jag kan skrivmaskingssättning för händerna, så jag skriver ganska snabbt). Det kräver dock att jag släpper alla tankar på stavning, tangentbordsmissar, exakt meningsbyggnad och grammatik. Visserligen har jag såpass lång erfarenhet av språk att jag har en hel del av detta gratis, men jag får ändå gå tillbaka och kolla vad jag har skrivit sen när flowet tar slut.
När stunden av flow är över, försök inte tvinga fram mer, utan acceptera att det är slut. Nu är det istället dags för att backa, läsa, rätta och justera. Ibland kommer flowet tillbaka, ibland inte. Ju mer man skriver, desto mer kan man mana fram det på beställning. För den som inte är lika van kan det hjälpa att se till att man inte blir störd, som att stänga av ljudet på telefonen, stänga av e-posten, twitter osv, säga till familjen att inte störa, eller stänga in husdjur som kräver uppmärksamhet (medan en sovande katt i knät givetvis kan vara bra istället). Det finns också yttre hjälpmedel, till exempel en skiva med ljud som hjälper hjärnan att komma in i meditativa hjärnvågor hjälpa. Såna ljud ska bidra till thetavågor, som alltså är ett meditativt tillstånd (brukar ligga invävda i vissa meditationsskivor, men kolla att ljudet verkligen är med, vilken meditation som helst duger inte, rena thetavågsljud låter som mycket snabba knackningar). Precis som den som tränar meditation kan man alltså träna sig på att hamna i flow.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)