I dag är jag gästbloggare

I dag är det min tur att gästblogga hos Cecilia, som nyligen gästade min blogg. Läs hela inlägget på http://klokegard.se/ghosts-drugs-rock-nroll/

Cecilia, en coach som rockar! - ny gästbloggare

Cecilia Kärvegård kallar sig "Rock Babe" och pratar om hur man kan få in rockstjärnestatus i sitt liv. Nu har hon även skrivit en bok om att få ett bättre liv. Här skriver hon med egna ord som gäst här på min blogg:

Bli en stjärna på att tänka – Så skapar du tankar som gynnar dig!

Ja, det är titeln på min senaste bok som jag har släppt som en E-bok. Den största utmaningen i skrivandet av den boken var att skriva den helt utan ordet ”inte”. Att skriva en bok helt utan ordet ”inte” är något som funnits i mitt bakhuvud under ett par års tid och när jag kommit halvvägs på den här boken så slog det mig att den här boken skulle bli boken utan ordet ”inte”. Och det utav den enkla anledningen att boken handlar om hur vi kan styra våra tankar och hur det påverkar oss.

 Hjärnan är så funtad att den inte kan skilja på fantasi och verklighet eller hantera negationer. Hjärnan tänker i bilder vilket gör det svårt för hjärnan att registrera bruket av ordet inte. Så när du använder negationer så skapar hjärnan en bild där den uteslutit negationen vilket innebär att du får ett budskap med det oönskade.

Det här är väldigt viktigt att tänka på när du har bestämt dig för att göra förändringar i ditt liv. Eller när du ska göra något speciellt och allting bara måste klaffa. Så om du till exempel vill gå ner i vikt, sluta röka, skapa bättre relationer, börja motionera eller göra någon förändring i ditt liv så är det väldigt viktigt att du fokuserar på det du vill uppnå. Vi intalar oss själva saker nästan dagligen där vi använder formuleringar som innefattar negationer där vi försöker undvika det oönskade och det oönskade kan handla om att snubbla, bli nervös, tappa tallriken, stamma, glömma osv. Samma sak gäller när vi vill bryta en vana som till exempel att sluta röka, sluta svära, sluta äta godis osv. För att bryta en vana upprepar vi det oönskade som en negation vilket då signalerar det motsatta till hjärnan och då stannar vi kvar i den vanan som vi önskar bryta. Jag antar att du känner igen det här fenomenet. Som författare så har jag stor nytta av den här kunskapen för mina tankar kan antingen gynna eller hindra skrivprocessen. Så jag väljer att fokusera mina tankar på det jag vill helt enkelt. Precis som alla andra så råkar jag ut för skrivkramp ibland men istället för att se det som ett tecken/bevis på att jag inte kan skriva så ser jag det som att jag behöver ta en liten paus och göra helt andra saker.

Jag skulle vid skrivkramp kunna bli irriterad och stressad om jag valde tankar som skapade dessa känslor. Och det skulle absolut hindra mig i mitt skrivande. Istället så tänker jag mer snälla tankar om mig och väljer genom mina tankar att skapa mer positiva känslor vilket gynnar mig i min skrivprocess. Och så fungerar det på alla områden i livet. Med hjälp av våra tankar så skapar vi våra känslor som sedan i sin tur styr vårt beteende och i slutänden hur vår omgivning bemöter oss.
Att skriva en bok helt utan ordet ”inte” var en rolig utmaning, med betoning på utmaning, men det var också nyttigt. Jag övar mig dagligen på att i så stor utsträckning som möjligt utesluta det ordet och skickar här den utmaningen till dig. Ta 20 minuter då du bestämmer att du inte får använda ordet inte. Det är en perfekt utmaning att köra på jobbet med kollegorna till exempel. Ni kommer garanterat att skratta för det kan bli ganska lustiga formuleringar när man utesluter ordet.

Lycka till med utmaningen!
You Rock!!

Här kan du köpa Cecilias bok:
http://klokegard.se/store/

Intervjuad om mitt skrivande

Nathalie Sjögren har intervjuat mig om mitt skrivande. Ni kan läsa hela intervjun här:
http://nathaliesjogren.wordpress.com/2013/11/18/intervju-med-anna-gable-forfattare-till-ghost-drogs-rock-n-roll/

Tack, riktigt roligt när sådant här händer!

Officiell teaser video

Nu är Ghosts, Drugs & Rock n'Rolls officiella teaser äntligen här! Kolla in den här:
http://www.youtube.com/watch?v=6H89v8gHnLU

Stort tack till Pelle Händén som har klippt den och fixat ljudet i den.

Gäst på bloggen: Anna Hansson

Hej allihop!
Nu har det blivit dags för nästa gäst här i bloggen. Det är Anna Hansson (var blogg jag gästade tidigare under sommaren). Hennes bok "Alla har dansfeber" kom ut den 1 september och här nedan kan ni läsa lite mer om hennes tankar kring skrivande och bokutgivning. Alltså över till Anna:


Ända sedan jag intervjuade Anna Gable om hennes skrivande och om boken Ghost, Drugs & Rock n´Roll på min blogg har jag funderat på det här med att ge ut böcker på egen hand. Jag har funderat på personerna som gör det, och jag har funderat på om jag någonsin skulle kunna vara en av dem.

För några år sedan fick jag en idé som jag tyckte var så bra, och som jag kände att det skulle gå att göra en jättebra barnbok av. Så jag skrev och skrev, och skickade sedan in till några av de större förlagen, som sa nej tack. En del hade skitit i förlagen och blivit egenutgivare redan nu. Men inte jag. För mig är ett ja från ett förlag ett bevis på att boken är bra, även om ett nej inte behöver betyda att den inte är bra. Jag hade också skickat in boken till ett litet e-boksförlag, som efter en tids lång väntan svarade ja, vi vill ge ut din bok. En del kanske skulle ha tagit det som ett tecken på att boken är tillräckligt bra för att någon ska vilja ge ut, och bestämt sig för att ge ut en tryckt version själv, men inte jag. Jag sa ja till att den skulle ges ut som e-bok, skrev en uppföljare och fortsatte att leta efter ett förlag som ville ge ut min bok som en vanlig bok.

Jag hittade Idus förlag, som efter en hel del ändringar och omskrivningar gav ut Dansfeber hösten 2012. Och nu var jag väldigt glad att jag inte var en av dem som bestämt sig för att ge ut en bok själv. För oj, vad jag märkte att jag visste lite om bokbranschen. Idag vet jag lite mer, men långt ifrån så mycket som jag skulle behöva veta för att klara mig på egen hand. Det finns så mycket att tänka på, allt ifrån hur en baksidestext ska skrivas, hur omslaget ska se ut, hur boken ska säljas in till bokhandlar och hur den ska marknadsföras. Man kan förstås som egenutgivare ta hjälp av andra, men då gäller det att veta vilken hjälp man behöver och vem man behöver den av.

Jag tycker att det är bra att det finns så många olika vägar att välja, men för mig är det just skrivandet som är det intressanta. Den största skillnaden mellan mig och egenutgivare är att jag bara är författare, de andra är så mycket mer.

annahansson.n.nu
annaprincesshansson.blogg.se

Med på annan bokblogg

Jag fick en sån där kul förfrågan om att vara med på en annan bokblogg, hos Anna Hansson, och det resulterade i en intervju i två delar. Här är länkarna till dessa så att du kan läsa:
Del 1:
http://annaprincesshansson.blogg.se/2013/august/intervju-med-anna-gable-del-1.html
Del 2:
http://annaprincesshansson.blogg.se/2013/august/intervju-med-anna-gable-del-2.html

Att namnge en bok

Har du någon gång tvingats ge en titel till något du skrivit? Inte helt enkelt, eller hur? Titeln ska synas, den ska sammanfatta innehållet och den ska sälja. Helst ska den också vara lite fyndig. Ganska få boktitlar lever upp till detta och jag kan inte påstå att min senaste bok fick någon titel som stämmer in på alla kriterier heller. Däremot växte titeln på mig, och har fortsatt att göra så även efter utgivningen.

Jag hade aldrig trott att jag skulle ge ut en bok med en lång titel, på engelska (fast inlagan är svensk). Jag minns inte ens hur det kom sig att boken fick sin titel. Jag kallade den länge för "Konserten" eftersom en av mina viktigaste karaktärer börjar med att gå på konsert i kapitel ett, och något måste ju filen heta liksom. Vid något tillfälle måste jag ha behövt ett namn. Kanske var det när jag fick lov att lägga några små foldrar på ett bord när min kompis hade konstutställning. Jag kunde nog inte tänka mig då att det skulle bli bokens titel, utan det var en ordlek som skulle visa bokens innehåll så koncentrerat som möjligt. Men hur det var bet sig frasen fast. Ghosts, Drugs & Rock n'Roll.

När jag började redigera hade jag inte ens det ordinarie uttrycket, sex, drugs & rock n'roll i manuset, men det fanns ett ställe där det passade perfekt, så jag lade in det och i och med detta hade jag bestämt mig. Senare har jag hört att långa titlar ska ha en naturlig förkortning ("Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" blir "Hundraåringen", klockrent). Men "Ghosts" kunde jag ju inte säga, det är en film med Patrick Swayze.

Det har gått upp och ned med hur nöjd jag är med titeln. Men så steg det fram en person till mig på Science Fiction-mässan i höstas. Han gick rakt fram till min bok, bland alla andra på bordet (vi var tio som delade bord), och så sa han:
"Oj, vilken titel, den här borde bli film bara på titeln! Jag är vän med (lägg in namedropping på känd svensk filmare) och detta låter jätteintressant."
Sen var det antagligen bara snack, det där med den stora svenska filmaren, jag hörde inte något mer heller, men oavsett hade min titel givit önskad effekt på killen. Han blev intresserad bara av att se titeln. Då blev jag mer tillfreds med det hela.

Så nu återstår frågan, vad döper man en fristående uppföljare till, om det ska gå i samma stil (ändrad klyscha)? Smaka på den ni! Jag har ingen aning i dagsläget, den går under arbetsnamnet "Ghosts2" och filen heter "Helena" efter den nya huvudpersonen. Förhoppningsvis kommer namnet att växa fram även denna gång. Den som lever får se