Anna Gable är författare och examinerad språkkonsult som både skriver eget skönlitterärt material, hjälper andra att lyckas som författare och skriver bruksprosa för företag.
Den här bloggen handlar i första hand om mitt arbete med att skriva, redigera och publicera mina manus. Jag har också som mål att med jämna mellanrum ge gratis skrivtips åt andra som skriver.

________________________________________________________________________

.

måndag 24 mars 2014

Hur tuff är lektören?

Det finns många som undrar varför deras manus inte blir antagna när alla deras kompisar har tyckt att det är så bra. Men vad vill egentligen en kompis? Jo givetvis vill de vara din kompis! Det finns också de som anser att de bara får en massa klagomål av ett proffs, som en lektör, och börjar ifrågasätta denna. I korta ordalag är det dock så att lektören är till hundra procent på din sida. Ju fler manus en lektör granskar, ser författaren ändra och därefter få utgivet, desto fler fjädrar i hatten får ju lektören.  Vem vill inte säga "Jag var med och jobbade med XX" med stolthet i rösten? Lektören är alltså alltid på din sida!

Alla manus har sina fördelar. Den som inte kan se detta har fel jobb, skulle jag vilja påstå. När man har identifierat fördelarna börjar dock jobbet. Jag, som själv är lektör, gör grodor i mina manus som jag blir jätteglad när någon hittar och påpekar. Är jag då klok lyssnar jag och ändrar. En bra lektör skriver inte hur man ska ändra, utan påpekar bara vad som borde ändras och motiverar varför. Sedan är det upp till författaren att omfamna detta och hitta sin egen väg för att rätta det. Behöver man hjälp ber man om det, men oftast inser man själv att man sitter på lösningen. Då blir det bäst, det blir fortfarande ens eget språk och ens egen berättelse, men på ett bättre sätt.

Den som inte är så van vid att få kritik kan kanske tycka att det är obehagligt när någon börjar påpeka bristerna i ett manus. Det jag vill säga här är att det inte handlar om att hacka, utan om att vilja väl. Vill man väl så vill man att manuset ska vara så bra som möjligt, och då påpekar man det som behöver ändras för att allt ska bli optimalt. Hänger ni med?

Att be en kompis läsa manuset kan vara toppen, för många kompisar har sakkunskap och kan hjälpa till med detaljer som måste bli rätt. Däremot har en kompis sällan kläm på det rent språkliga. Om du frågar dem om de vet vad gestaltning innebär ser de förmodligen ut som frågetecken. Och det är alltså där lektören kommer in.  Lektören är alltså inte tuffare än din kompis, den kan bara ett annat område.

Att anlita en lektör innebär inte att du med automatik får ett kontrakt med ett förlag, men det ger dig i alla fall en rimlig chans att konkurrera. Och som sagt, lektören är alltid på din sida, glöm aldrig det!

Inga kommentarer: