Anna Gable är författare och examinerad språkkonsult som både skriver eget skönlitterärt material, hjälper andra att lyckas som författare och skriver bruksprosa för företag.
Den här bloggen handlar i första hand om mitt arbete med att skriva, redigera och publicera mina manus. Jag har också som mål att med jämna mellanrum ge gratis skrivtips åt andra som skriver.

________________________________________________________________________

.

torsdag 28 juli 2011

Frågor & svar - om att rätta

Jag fick frågan om när man bör rätta i en skönlitterär text. Jag skulle vilja säga att det är individuellt vilket arbetssätt som passar för en viss person, så jag kan bara svara på hur jag själv gör.

Oftast skriver jag bara på så länge jag har ett flöde, en idé, eller kanske till och med något som jag har tänkt ut i huvudet när jag inte hade datorn till hands (ofta när jag är mitt i en skrivandeprocess försöker jag ha med mig en anteckningsbok också). Förr eller senare kommer jag till en punkt när jag inte vet vad som händer sedan och då tar jag paus, men det går ju inte att skriva på heltid och bara göra ingenting, så då brukar jag gå tillbaka och läsa det jag har skrivit, rätta uppenbara fel och kanske fundera på en del formuleringar.

Givetvis är den genomgången bara en första grundläggande koll. Efter den följer flera genomläsningar, först av de enskilda kapitlen, men sedan av hela manuset, för att se att allt hänger ihop, att tidslinjen fungerar, att karaktärerna agerar utifrån sina "personligheter" med mera. Det handlar alltså inte om en rättning, utan om många olika. Många ar hjälp av en lektör för det här arbetet, det gör jag också, trots att jag även jobbar med att hjälpa andra med deras texter. Det handlar inte om skrivskicklighet här utan om att man faktiskt oftast kan för mycket om sitt manus. Det är oftast svårt att "se" sin egen text, för man vet ju så väl vad det är som händer och hur de olika personerna fungerar, därför är det också så svårt att avgöra om rätt sak går fram till läsaren.

När manuset kommer tillbaka från lektören har man oftast en hemläxa att göra, att belysa något mer, ta bort saker som inte fungerar, omformulera sig, ge någon av personerna mer plats eller liknande. Efter det får man läsa allt igen och se att det fortfarande flyter.

Ren korrektur kan man alltid spara till sist. Alla kommer att göra ändringar i sina manus och då kan nya fel smyga sig in, så det bör vara det absolut sista som sker innan manuset skickas in till förlag eller går i tryck på annat sätt.

Hoppas detta hjälpte, men som sagt, exakt hur man arbetar är väldigt personligt.

Inga kommentarer: